Vem har rätt att döma? – Örjan Almenius

Jag skulle inte behöva skriva om de sju spiritualistiska principerna och ser det som besynnerligt om vi i branschen inte känner till dem och vet vad de står för. Det jag vill belysa är att vi alla borde reflektera över huruvida branschen och vi själva lever upp till dem. Eller om det bara är normer som inte gäller mig, men anses gälla alla andra.

Framförallt gäller det den andra principen – Syskonskap mellan alla människor samt den femte principen – Personligt ansvar och den sjätte –  Återverkan av våra handlingar.

Det pratas en hel del om eget ansvar, etik och moral, men det jag funderar över är hur verkligheten ser ut och hur vi ser på varandra. Ordspråket: ”tillsammans är vi starka”, är det sanningen eller bara ett talesätt som inte har någon betydelse i vår bransch?

Respekterar vi och stöttar varandra? Eller är det så att vi är dömande och har fördomar mot varandra? Och som dessvärre kan utvecklas till skvaller och skitsnack?

Jag tror inte att vår fina bransch är bättre än någon annan bransch tyvärr. Man kan tycka att det inte borde förekomma negativa företeelser som vuxenmobbning, förtal, utanförskap, ryktesspridning och skitsnack utifrån fördomar, men tyvärr vet jag att det existerar i vår bransch och tror att detta förekommer i ganska bred utsträckning.

Vi arbetar i kärlekens tecken och hjälper människor, vi utvecklas själva genom kurser och utbildningar och vi utbildar nya utövare och det är helt underbart, men vad händer sen? Lever vi som vi lär?

Jag känner att det kanske är orimligt höga krav och stressande att vi ska leva som vi lär, det är inte meningen att vi ska gå runt och må dåligt och känna sig otillräckliga och mindre värda, vi behöver bara göra det vi gör så gott vi kan med respekt.

Respekt! Det är här jag tror att problemet uppstår. Alla ska komma till tals, bli lyssnade på och att man tar hänsyn till varandras olikheter så som tankar, vad och hur hen arbetar, var och vilka utbildningar och erfarenhet hen har, kön, utseende och tro. Jag känner att vi behöver både acceptera och respektera andras värderingar, vi borde alla redan vara respekterade eftersom andligheten är oändlig och vem har då rätt att döma just dig?

Jag tror fortfarande att tillsammans är vi starka! Men det är en krokig och brokig väg fram för att nå dit så därför ber jag dig om hjälp och stöd, behandla andra som du själv vill bli behandlad, man behöver inte gilla allt som andra gör eller står för, men så länge hen inte skadar någon så bör detta respekteras.

Ingen av oss är perfekt. Så vem är jag att döma? Bli medlem och stöd Mediumförbundet i vårt arbete ”Andlighet för alla”.

/Örjan Almenius

Bli Medlem i Mediumförbundet!
För bara 360 kr per år får du massor av kunskap och medlemsförmåner och bidrar till att vårt område växer och förknippas med positiva värden. Ansök om medlemskap här!