Hilma af Klint (1862 – 1944) är en kvinna som har fångat mitt intresse, inte bara som medium och abstrakt konstnär, utan också som kvinnlig förebild. En självständig och stark individ i en tid då kvinnor förväntades ägna sitt liv åt familjen och inte gavs möjligheter till ett eget liv utanför äktenskapet.
Hilma af Klint växte upp i adlig miljö på Karlbergs slott och sedermera Vasastan i Stockholm. Fadern var en högt uppsatt marinofficer och med honom delade hon sitt utforskande sinne. Somrarna tillbringade hon med familjen på deras lantställe på Adelsö i Stockholms skärgård. Där trivdes Hilma som var mycket intresserad av naturen och sökte förstå dess beståndsdelar.
Redan som barn var Hilma öppen för det spiritualistiska. Då hon var 18 år gammal förlorade hon sin älskade lillasyster Hermina. Systerns bortgång öppnade upp Hilmas intresse för andlighet än mer och hon började aktivt utforska sin inre värld. Hon gick på seanser, var medlem i Edelweiss Förbundet och det Teosofiska Samfundet.
Hilma utbildade sig på Tekniska skolan i Stockholm, numera Konstfack, i porträttmåleri vilket hon sedermera kom att försörja sig på. På konstskolan mötte hon Anna Casell som kom att betyda mycket i hennes fortsatta liv, en kär väninna som hon också delade sitt spiritualistiska intresse med.
Under åren 1896 – 1907 var Hilma medlem i gruppen De Fem som mottog budskap från De Höga Mästarna genom trancetal, automatisk skrift och teckning. Detta lade grunden till hennes kommande abstrakta måleri. Hilmas färgstarka spiritualistiska konstverk präglas av kosmisk symbolik. Som exempel finner man ofta motiv av snäckor och spiraler som symboliserar evolution och utveckling, medan en rosa ros står för andlig kunskap och hängivenhet. De verk som tycks vara mest omtalat är hennes De tio största som består av tio målningar vilka gestaltar människolivet från barndom till ålderdom.
Hilma var en stor beundrarinna av antroposofins grundare Rudolf Steiner och försökte förgäves få hans uppskattning och erkännande. Rudolf kritiserade hennes konst och ansåg att dåtidens människor inte var redo att ta emot den. I detta har spekulerats och det finns de som hävdar att den auktoritära Rudolf Steiner såg en konkurrent i Hilma som han hade svårt att förlika sig med.
Hilma hade en vision om ett spiralformat Tempel där hennes målningar skulle visas upp för allmänheten. Denna vision gick aldrig i uppfyllelse, men mycket intressant är att Guggenheims museum i New York år 2018–2019 anordnade en utställning med hennes verk och att detta museum har stora arkitektoniska likheter med Hilmas visionära Tempel.
Hilma vann aldrig något erkännande av sin abstrakta konst under livstid.
När hon år 1944 lämnade sin jordiska kropp testamenterade hon över 1000 målningar och 125 anteckningsböcker till sin brorson Erik af Klint. Han bevarade, enligt sin fasters önskan, livsverket i sitt vindsförråd då det i testamentet stod skrivet att målningarna inte fick visas för omvärlden förrän 20 år efter hennes bortgång.
År 1986 i Los Angeles öppnades den första utställningen av Hilmas konst och först år 2013 visades hennes livsverk i hemlandet på Moderna museet i Stockholm.
Sommaren år 2025 öppnades för allmänheten en utställning om Hilmas livsverk i den gamla prästgården på Adelsö i Stockholms skärgård.
Den här fantastiska kvinnan och förebilden fortsätter att influera och fascinera människor över hela världen och hennes liv gestaltas genom föreläsningar, böcker, poddar, dokumentärer och filmatiseringar.
/Carina Hansson
mediumforbundet.se 